Hoppa till innehållet

Asplundvillan

Asplundvillan
Bostadshus
Arkitekten Gunnar Asplunds första egenritade villa i Ronneby från 1909. Foto från 2018.
Arkitekten Gunnar Asplunds första egenritade villa
i Ronneby från 1909. Foto från 2018.
Land Sverige
Region Blekinge
Kommun Ronneby kommun
Ort Ronneby
Adress Övre Brunnsvägen 21/
Norra Höggatan 12, kv. Ärlan 10
Koordinater 56°12′26″N 15°16′40″Ö / 56.20722°N 15.27778°Ö / 56.20722; 15.27778
Arkitekt Erik Gunnar Asplund
Byggherre Överbanmästare
Edvard Johansson
Ägare Privatägd
Färdigställande 1909[1]
Arkitektonisk stil Nationalromantik
Konstruktion Trästomme på stenfot av granit
Byggnadsmaterial Träfasad med
ockramålad stående
locklistpanel och
taktäckning av lertegel,
gråstensgrund.
Tomtarealen är på 676 kvm enligt Lantmäteriet.[1]

Asplundvillan, en villa på 127 kvm för överbanmästare Edvard Johansson vid hörntomten Övre Brunnsvägen 21 och Norra Höggatan 12 i Ronneby, är arkitekten Gunnar Asplunds första självständiga verk. I Ronneby stadsarkiv finns en ritning av byggnaden med Asplunds namnteckning, daterad den 15 september 1908.[2][3] Lagerchef Erik Söderberg köpte huset 1939.[4]

Asplundvillan sedd från Övre Brunnsvägen. Foto från 2017.

I Ronneby byggnadsarkiv finns en beskrivning från 1986 av villan: E G Asplunds "ritning till stuga i Ronneby för Överbanmästare E Johansson" daterad 15.9.1908 visar en villa i "forntidsstil" med liggande panel i bottenvåningen, stående i övervåningen, öppen farstu, inrymmande en 6-rums högreståndsbostad. Badrum och perspektivfönster 1940. – Brun panel, rött tegeltak, gråstensgrund.[4]

Övre Brunnsvägen 17

[redigera | redigera wikitext]

Det näraliggande huset vid hörntomten Övre Brunnsvägen 17–Sveagatan 12 ritades av Lars Israel Wahlman för länsjägmästare Frank af Petersens och uppfördes några år tidigare – omkring år 1907.[2] Gunnar Asplund var med i skissarbetet för denna villa vid Wahlmans arkitektbyrå, då han arbetade där under två praktikperioder.[3]

Beställare av ritningen till villan vid Övre Brunnsvägen 17 var trafikchefen Carl Haqvin Fogelberg vid Blekinge kustbana, som hade sitt huvudkontor i Ronneby.[3]

  1. ^ [a b] Ronneby Ärlan 10, lantmateriet.se. Läst 24 september 2023.
  2. ^ [a b] Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 189, 219. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  3. ^ [a b c] Tidskriften Arkitektur, Nr.2 årgång 2014, Arkitektur förlag AB. s. 82-89.
  4. ^ [a b] Ronneby byggnadsarkiv, Byggnadsinventering kvarterat Ärlan, Ronneby 1986.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 189, 219. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  • Ronneby byggnadsarkiv, Byggnadsinventering kvarterat Ärlan, Ronneby 1986.
  • Tidskriften Arkitektur, Nr.2 årgång 2014, Arkitektur förlag AB. s. 82-89.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Svensson, Björn O. (2000). I med- och motgång: Ronneby under ett årtusende. Ronneby: Studieförb. Vuxenskolan. Libris 8237503 
  • Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3